Så mycket tid över till annat!
Hon trivs väldigt bra där i sitt egna rum i sin storatjejen säng. <3 Mamman har börjat komma in i det hela, men ska inte stoppa under stolen att jag längtar lika mycket varje kväll tills hon kommer och väcker oss och kryper ner för att somna om där på morgonkvisten den sista lilla tid som är kvar innan vi ska upp. Så underbart mysigt!
Men har nu efter ett antal kvällar med lätta läggningar (max 10 minuter) insett att det är så mycket tid till annat som infunnit sig, förut vaknade hon mer eller mindre varje timme för att vänta på att vi skulle lägga om henne igen, nu existerar knappt det, det händer att man får stoppa om henne en gång innan vi går och lägger oss, men då somnar hon så fort hon märker att vi är i rummet. Nu hinner jag ta min springtur plus en massa annat tjafs innan jag själv ska upp och lägga mig, till och med sitta och slappna av framför serier utan att behöva missa hälften. Underbart!! Hon är duktig min lilla gumma, mamman är så stolt! Visst har vi haft två jobbiga kvällar och nätter, men motgångar måste man ha, så är det bara. Det är bara så skönt att det går så bra och att mina tankar inte infunnit sig än, många gånger som jag var rädd för att hon inte var redo än, men än så länge tror jag att hon var mer redo än mamman själv var/är. Det är bara det där första steget, första steget mot nåt nytt som är så jobbigt! Allt går för fort bara!
Men, men.. Nu ska jag njuta av kaffekoppen innan sängen väntar. Skulle ha tagit tag i och läst lite ut studieboken också, men nä det får bli imorgon!
Detta skriker efter mig! ;)
