Saken med att..
Ska kanske vara glad att jag fortfarande tar mig ut utan större bekymmer, det går sakta, men jag tar mig runt iaf. Lite som att ro en eka utan åror faktiskt, man tar sig fram, men det går inte snabbt! Svårt att se att tiden blir så dålig när man är van att snitta på 6,15-6,35/km..
Har ju sagt det hela tiden sen jag började med löpningen, att inget ska få mig att lägga av. Visst nu gjorde jag ett uppehåll på de mest kritiska veckorna, ville inte ut alls för att riskera något, men nu sen några veckor har jag börjat igen med tre gånger i veckan, dock betydligt segare tempo och kortare sträcka. Men så länge jag joggar mer än jag går och så länge som det håller i sig fortsätter jag. Mår ju så ofantligt mycket bättre av en tur här och där, det gör mycket för humöret. Hoppas bara bönan håller med mamma på alla plan här!
Annars då, vi har kryat på oss helt från äckel magsjukan och myst på hela helgen. Mitt illamående är tragiskt nog fortfarande där och nu har jag fått svårt att urinera, så måste ringa Bm imorgon och se efter så det inte är någon urinvägsinfektion som ligger och spökar.
Jag ska även dela med mig av veckans magbild, tyvärr så blir det en ny vecka imorgon så blir ny veckobild, men vad gör det när jag legat hela veckan med magsjuka och förlorat 4 kilo, den har med andra ord inte växt så mycket.. Så den dyker upp imorgon. ♡
