Här skriver jag om allt som händer i mitt liv, från allt som har med mina barn att göra, väldigt mycket kanske man kan säga, till skogspromenader med mina två Staffordshire Bullterriers Castro och Astrid, min löpning. Och längre bak i tiden kan man läsa om mina försök till att bli mamma, en resa som inte är som alla andras resa, måste nämligen ha hjälp på vägen eftersom att jag och min sambo inte kunde få biologiska barn. Många känslor och tankar som delas med bloggen! Välkommen in och läs!
Åh det går för fort, tyckte nyss det var 10 månader.. Den här månaden har verkligen sprungit iväg. Och sen att det bara är en månad kvar till den stora dagen och dagen då jag för ett år sen fick se och hålla den lilla vi så länge längtat efter och inte för att glömma att jag varit mamma i 1 år. Såå stort! <3 Planerna är klara och det mesta är inhandlat och jag verkligen tror att det kommer att bli en sån underbar dag att vara med om och sen minnas. Saker som hon visar att hon kan nu är att göra rörelserna till "imse vimse spindel" när vi sjunger för na, hon kan också om hon vill börja med rörelserna (fingrar mot fingrar) "imse vimse spindel" för att vi ska sjunga den.Hon står själv när man släpper ner henne på golvet, kan också bli ett steg innan hon sätter sig ner igen.Hon går efter väggar, skåpen i köket och har tagit de små första stegen utan att hon själv tänkt på det.Hon går uppför trappen helt själv och blir riktigt förbannad om man antingen ska hjälpa eller ta na därifrån, lika gäller grinden, fy vilka föräldrar som satt upp en sån så hon inte får klättra som hon vill.. ;)Hon äter maten själv, ofta kommer skeden in, men mamma ska he på mat och hon tar och stoppar in och så fortsätter det, får hon inte äta själv blir det ett jäkla liv och hon äter inte alls.. Detta humör! ;)Hon har fått sin sjunde tand.Hon både kliver av och på leksaksbilen.Ska man vara och gå med henne är det helst med bara ena handen hon vill hålla.Hon står själv när man släpper ner henne på golvet.Hon vet mycket väl vad nej och ajaj är för nåt och visar även då sitt humör. ;)Hon pekar fint med fingret på allt hon vill ha och säger ljudligt "däää" om vi skulle missa.Hon har också börjat med att skrika lite mer än vanligt, eller skrika och skrika, men hon höjer rösten och låter väldigt bestämd när hon "pratar".En väldigt glad tjej mest hela tiden, man ser henne alltid med ett leende, men får hon inte som hon vill eller att nåt går ont så kan hon verkligen visa den andra sidan också. Underbar personlighet och jag förundras hela tiden över hur vi kan ha fått en sån fin tjej! <3 Jag har säkert glömt nåt, men detta är vad jag kommer på nu. Det händer ju nåt nytt hela tiden ju. :)Mammas älskling, grattis på din 11 månaders dag!
