Tankar och funderingar..
Men, men åter till annat!
Börjar smått att komma tillbaka till mitt rätta jag efter allt som har hänt! Har varit en tuff tid att ta sig igenom, både psykiskt och fysiskt.. Trodde aldrig att vi skulle behöva gå igenom detta när vi väl lyckades efter tre års försök! Men, men.. Går inte att göra något åt det! Och ni alla som har ringt och skickat sms med mera, ni är bara så värdefulla! Hoppas ni alla förstår att jag är den jag har varit nu, har inte alls haft någon lust att träffa någon, vara glad.. Hmm.. Det har nästan inte existerat. Har gått och jobbat, gått hem och spenderat tid med hundarna, lagt mig för att sova för att orka med dagen efter.. Har tagit en dag i taget helt enkelt! Men ber så hemskt mycket om ursäkt till er alla som jag har satt åt sidan bara för det här! Har såå dåligt samvete för hur jag beter mig och hur jag är nu. Skit jobbigt!! Men nu, sakta men säkert börjar jag komma fram!! Riktigt skönt! Det som hänt kommer alltid att finnas i tankarna, men ska försöka att behålla dom där och inte vara och gräva fram dom vareviga dag som går. Och jag vet vilka som är mina riktiga vänner nu när vi har gått igenom detta! Ni finns där även fast jag har varit som jag har varit.. Ni står alltid kvar!! Kommer aldrig att släppa taget om er! Stor kram! Och mamma älskar dig!! Kan inte beskriva med ord vilket stöd du har varit!
Sen dom som inte hade make att ens få ur sig ett beklagande eller att det är tråkigt, er vet jag också vart ni står, men inget som jag tänker lägga ner energi på. Utan vill ni inte så behöver ni absolut inte beklaga, kan ju inte tvinga er. Men sett er själv i sitsen nästa gång så vet ni kanske vad det sårar!! Det är det absolut jobbigaste och hemskaste vi har varit med om.. Skulle inte ens önska min värsta fiende detta! Tycker inte att ett litet ord är svårt att få ur när man kan säga grattis när vi lyckades. Eller?!
Kanske är helt knäpp nu, men ett beklagande efter tre års försök och ett lyckandes försök som inte ville gå vägen tycker jag hör till! Visst om man inte tycker att det är tråkigt det som inträffade själv, så kan man ju i så fall kanske fråga hur det är!? Vet så väl själv hur det är när en nära får ett missfall, man vet absolut inte vad man ska säga, och vad man än säger så hjäper det inte.. Man kan inte göra det ogjort, men när man vet att det finns folk som bryr sig känns det i alla fall lite bättre! Men, men.. Ska inte grubbla över det mer!
Men åter igen tack alla ni som har funnits där hela vägen!! Ni är värdefulla!!
Som sagt sista tiden har endast varit jobb och åter jobb. Promenader med älsklingarna våra och lite film tittande..
Nu kom S och C och lilla A förstås! :-) Ska ta och grilla och umgås lite! Härligt!!
I´ll be back! ;-)
skriven
Min älskade dotter, du ska veta att du är det mest värdefulla för mej, o att du Marre lilla är värdefull för din egen skull.
Jag håller tummarna för er nästa resa o jag VET att ni är bevakade o omhändertagna från " anhöriga på den andra sidan" det kan ingen få mej att ändra på.
o det älskde vännen är en stor styrka för vår familj
sänder nu jättemånga kramizar till både dej o min
bonus son Henke...♥ ♥ ♥